Rädslor
Just nu gör det så ont att jag inte vet var jag ska ta mig till. Det gör ont i hjärtat. Det gör ont i kroppen. Ögonen är torra.
Jag saknar någon som vill göra mig varm, jag tappade alla mina vänner för att jag inte brydde mig nog.
De märkte att jag hatade dem ibland och sprang. Men jag hatar dem inte alltid, bara ibland när jag inte klarade av att känna mig älskad.
För det är en av mina största rädslor.
Att bli älskad.
Och att älska någon.
(För ju mer jag fäster mig vid någon ju ondare gör det när den släpper taget)
//..
Jag saknar någon som vill göra mig varm, jag tappade alla mina vänner för att jag inte brydde mig nog.
De märkte att jag hatade dem ibland och sprang. Men jag hatar dem inte alltid, bara ibland när jag inte klarade av att känna mig älskad.
För det är en av mina största rädslor.
Att bli älskad.
Och att älska någon.
(För ju mer jag fäster mig vid någon ju ondare gör det när den släpper taget)
//..
jaJa
det är segt just nu, jag tappade någon och ser inte ut att hitta tillbacks. och så upptäckte jag precis att jag är ganska dum i huvudet.
Hjälp mig!
//..
Hjälp mig!
//..
*
Du suger!
Direkt till musiken
I helgen var vi på musik direkt, söndagen var bäst. Jag hade ettt nytt möte med makthaverskan, eller asså de var grymma live. Inte bäst av alla, de som gick vidare förtjänade det verkligen.
Men det är bra med musik, jag vill ha mer konserter! Nu nu nu!!
//..
Men det är bra med musik, jag vill ha mer konserter! Nu nu nu!!
//..
Ihålig, oplastig
Nu vill jag säga något, jag tycker inte detta är att klaga, för jag hatar folk som inte gör annat än att klaga.
Jag har flera vänner som driver värsta klagobloggar som att det inte var nog med det tjatet de drev i vanliga fall.
En annan sak som nästan gör mig lite förolämpad är att många av mina tjejkompisar ibland nästan ifrågasätter min tjejhet (kvinlighet är inte rätt ord). Jag är inte mycket för smink, jag hatar att gå och kolla på kläder och mode suger.
Det första är smink då, någon frågar mig vad jag änvänder för produkter, fattar jag inte. Typ maskara eller, för det är allt jag använder. Jag har ganska problemfrio hy så massa smetkrämer har aldrig varit aktuellt.
Jag började få torr hy under vintern, så jag gick in på Åhlens och gick fram till en som jobbade där och frågade vad de hade för ansiktskrämer.
Hon frågade vad jag brukade använda innan så jag sa typ vanlig hudkräm som fanns hemma eller nåt. Hennes min på det svaret var typ att jag kanske var lite dum i huvudet, men hon plockade fram en kräm och sa med jättesnäll röst att denna skulle vara bra för mig. Jag viste inte men det var okej pris på den så jag köpte den.
Ungefär så är det, alla antar att man ska kunna allt redan innan och efter det bemötandet skulle jag aldrig mer gå in i en sminkaffär och fråga något.
Till kläder, när jag går med en vän inne på till exempel H&M går jag i cirklar, känner lite på kläder tar fram något, men för det mesta provar jag inget. Den person som jag känner att det är kul att kolla på kläder med är min mamma, men det ser inte mina vänner. De ser bara en virrhöna som aldrig köper något.
Skor är tvärt om, det finns inget ställe jag trivs bättre på än i en skoaffär. Skor är snyggt, de finns altid det klassiska blandat med vad som är "inne" just då. Det finns altid något, och klackar, klackar, klackar, denna underbara uppfinning som skapar det bästa självförtroendet man kan skaffa sig.(Jo, så är det!)
En till sak som tydligen faller i "facket" för att inte vara tjejig är att inte prata så mycket om killar, inte vara kär, intresserad eller ha pojkvän. jag har aldrig varit riktigt kär. Någon påpekade en gång när vi var på krogen att jag kollar inte in killar eller märker om någon stöter på mig.
I ren protest gick jag senare den kvällen och hånglade upp en kille som inte var så himla intressant, bara för att motbevisa och för att få slut på tjaffset.
En kompis fälde komentaren "du är bara tjejig från knäna och ner". Med anspelning på min skobesatthet. Jag skarattade lite åt detta påstående, men tänkte till sedan det är ju inte snällt alls, vad innebär det att vara tjejig, kvinlig eller vad fan det kallas. Hur mycket skit måste man ha i ansiktet hur mycket koll måste man ha tjejgrejer för att få upp ribban över huvudet?
Det suger, jag bryr mig inte men ju oftare jag hör detta ju mer tänker jag på det. Jag skulle vilja att alla struntade i att försöka ändra på mig, eller få mig att göra något som jag inte vill. Jag kommer aldrig vara hon som har pojkvän, snyggt smink och handväska som matchar skorna samtidigt. Det är inte jag, det är plast. Jag känner mig ihålig, det ekat där all tjejkunskap skulle ha vartit och inget gör mig på bättre humör än när jag känner den tystnaden!
(ångest!)
//..
Jag har flera vänner som driver värsta klagobloggar som att det inte var nog med det tjatet de drev i vanliga fall.
En annan sak som nästan gör mig lite förolämpad är att många av mina tjejkompisar ibland nästan ifrågasätter min tjejhet (kvinlighet är inte rätt ord). Jag är inte mycket för smink, jag hatar att gå och kolla på kläder och mode suger.
Det första är smink då, någon frågar mig vad jag änvänder för produkter, fattar jag inte. Typ maskara eller, för det är allt jag använder. Jag har ganska problemfrio hy så massa smetkrämer har aldrig varit aktuellt.
Jag började få torr hy under vintern, så jag gick in på Åhlens och gick fram till en som jobbade där och frågade vad de hade för ansiktskrämer.
Hon frågade vad jag brukade använda innan så jag sa typ vanlig hudkräm som fanns hemma eller nåt. Hennes min på det svaret var typ att jag kanske var lite dum i huvudet, men hon plockade fram en kräm och sa med jättesnäll röst att denna skulle vara bra för mig. Jag viste inte men det var okej pris på den så jag köpte den.
Ungefär så är det, alla antar att man ska kunna allt redan innan och efter det bemötandet skulle jag aldrig mer gå in i en sminkaffär och fråga något.
Till kläder, när jag går med en vän inne på till exempel H&M går jag i cirklar, känner lite på kläder tar fram något, men för det mesta provar jag inget. Den person som jag känner att det är kul att kolla på kläder med är min mamma, men det ser inte mina vänner. De ser bara en virrhöna som aldrig köper något.
Skor är tvärt om, det finns inget ställe jag trivs bättre på än i en skoaffär. Skor är snyggt, de finns altid det klassiska blandat med vad som är "inne" just då. Det finns altid något, och klackar, klackar, klackar, denna underbara uppfinning som skapar det bästa självförtroendet man kan skaffa sig.(Jo, så är det!)
En till sak som tydligen faller i "facket" för att inte vara tjejig är att inte prata så mycket om killar, inte vara kär, intresserad eller ha pojkvän. jag har aldrig varit riktigt kär. Någon påpekade en gång när vi var på krogen att jag kollar inte in killar eller märker om någon stöter på mig.
I ren protest gick jag senare den kvällen och hånglade upp en kille som inte var så himla intressant, bara för att motbevisa och för att få slut på tjaffset.
En kompis fälde komentaren "du är bara tjejig från knäna och ner". Med anspelning på min skobesatthet. Jag skarattade lite åt detta påstående, men tänkte till sedan det är ju inte snällt alls, vad innebär det att vara tjejig, kvinlig eller vad fan det kallas. Hur mycket skit måste man ha i ansiktet hur mycket koll måste man ha tjejgrejer för att få upp ribban över huvudet?
Det suger, jag bryr mig inte men ju oftare jag hör detta ju mer tänker jag på det. Jag skulle vilja att alla struntade i att försöka ändra på mig, eller få mig att göra något som jag inte vill. Jag kommer aldrig vara hon som har pojkvän, snyggt smink och handväska som matchar skorna samtidigt. Det är inte jag, det är plast. Jag känner mig ihålig, det ekat där all tjejkunskap skulle ha vartit och inget gör mig på bättre humör än när jag känner den tystnaden!
(ångest!)
//..
