Ehh, jag det blir inget avslöjande för jag ljuger fortfarande för mig själv.

När jag vaknade upp i söndags viste jag inte var jag var eller vem som låg brevid mig...
Inte kul, största minnesluckannågonsin, kastar en blick på killen som jag vaknade vid ett svagt minne kom, ett namn. Inget mer.
Jag letar upp mina kläder som ligger spridda över hela rummet, klär på mig och kollar försiktigt ut genom dörren från hanns rum. Jag är i ett hus tror jag, rakt fram ser jag ett vardagsrum men inga männsikor där.
Kollar på klockan på mobilen och ser att den är halv åtta på morgonen så förhoppningsvis är ingen vaken.
Kollar bakåt igen på han i sängen han sover fortfarande, så bestämmer mig för att chansa. Småspringer till vänster mot det som ser ut att vara ytterdörren, hittar mina skor tar dem i handen, öppnar försiktigt dörren och går (springer) ut.

När jag är ute vet jag ungefär var jag är men det kan jag tyvärr inte avslöja, men det är ett helt vanligt villaområde någonstans i närheten av stan. Jag tar på mig skorna och börjar gå åt det hållet jag tror bussen finns.

Hahaha och det värsta av allt är att jag kan inte berätta detta för mina vänner, de skulle bara dömma mig för det finns ingen i min umgängeskrets som har eller skulle kunna ens tänka tanken att gå hem med ett ragg från krogen.
Det trode jag iofs inte om mig själv häller... Och jag är trött på att folk kollar ner på mig hela tiden för att jag är yngst.

Nog nu, jag blånekar till alla deras misstankar, säger att jag inte riktigt mins men att jag tog mig hem på något sätt på kvällen. Hittade ett nytt nummer i mobilen, och hoppas att han inte gör det när han vaknar. I  bästa fall tror han att jag är en drömm.....
(För er som tror att ni har kopplar, detta är inte han som mides eller var för desperat, han är borta ur bildet, tur nog.)

The only love that exists to me is sex,
and thats what i'd like to share with you
(Hanoi Rocks - Village Girl)

//..